Ja, det är nog nu som man ska kunna dela med sig av alla spännande resor världen över, stoltsera med en utbildning, ett jobb, berätta om sitt intressanta liv och visa att man står någon annanstans än för tio år sedan? Och ingen vill ju inte vara den som det gick sådär för...
Så vad har egentligen hänt på de senaste tio åren? Först blev det tre händelserika år på gymnasiet, efter det mycket men ändå ingenting. Haha, men kanske någon är intresserad av att få höra om nära döden upplevelser, hallucinationer, en felaktig och smärtsam diskbråcks-operation, hur det känns att inte kunna andas, alla resor upp till Umeås sjukhus, att genomgå en magnetkameraundersökning samtidigt som man tror att man är på väg in i dödens tunnel, smärtan när man tar ett lungprov, botoxinjektioner, hur psykiskt påfrestande och frustrerande det kan vara att inte kunna röra benen, hur man tvingas avstå från självklara saker som man vet ger en den största glädjen (och inte bara en, två eller tre gånger...), ständigt pendla mellan hopp och förtvivlan och sen hur man någonstans där emellan ändå försökt få ihop ett någorlunda "vanligt liv"?! Ja, och hur man ändå mitt upp i allt, lyckas få med sig själv på denna svårbegripliga resa?! Det är i.a.f. mina år och min sanning! Om man nu ska hålla sig helt till sanningen?! ;)
När man radar upp allt såhär låter ju de senaste åren nattsvarta. Men mitt i allt så har det såklart varit mycket bra också. Och inget ont som inte har något gott med sig, heter det ju. Liverfarenheter om något, har man ju fått och får fortfarande!
Det som har störst betydelse är vilken inställning man har till allt och att man ständigt håller en bra dialog med sig själv. Jag tycker att man då får ett bättre perspektiv på det man gör. Man ska heller inte vara rädd att ibland berömma sig själv och känna sig nöjd över det man lyckas åstadkommit stort som smått...
Själv försöker jag alltid se de positiva möjligheterna. Lägger därför energin och koncentrationen på det som är bra och som jag vet går att förändra till det bättre. Med ett sådant tankesätt är det lättare att erhålla en positiv livssyn i allt. Det kan såklart vara jätte svårt ibland och därför gäller det att påminna sig själv om det varje dag. Att kunna hitta ett sätt att andas och emellanåt bara få vara, är också jätte viktigt! Under dessa år har jag lärt mig vad som funkar för mig och vad jag mår bra av...
Kanske är det just dessa viktiga livserfarenheter som jag ska vara glad över att jag lyckats få redan nu. Vem vet, kanske hade jag inte kunnat få dem på något annat sett heller?! För vissa kanske det tar ett helt liv att hitta dem, om man någonsin hittar dem? Allt det andra som jag "missat" kan jag nog lättare ta igen. Det är vad jag tror i.a.f. För jorden ska väl än inte gå under på ett tag?! ;)
"tankens kraft är det starkaste vi har
och med den kan vi förflytta berg och övervinna allt!"
Trevlig fredagskväll på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar